I helgen hade socialdemokraterna i Stockholms län valkonferens. Jag borstade håret för första gången på två veckor, satte på mig kläder som jag hoppas var fläckfria och lämnade föräldraledigheten för en dags umgänge med vuxna människor. Dessa vuxna människor gav mig senare förtroendet att stå på andra plats på den riksdagslista som ska kamma hem en s-seger nästa år. Det är jag djupt tacksam och ödmjuk inför.
Innan det senare träffade jag Charlie Hansson vid entrén. Jag är bekant med Charlie Hansson men träffade honom senast för fem år sedan.
Jag: Hej! Det var inte igår…
CH: Nej, verkligen inte.
Jag: Vad gör du här? För jag kan väl inte tänka mig att du ska gå på socialdemokraternas valkonferens.
CH: Jo faktiskt, jag är föreslagen på 45:e plats.
Jag berättar det för en partikamrat som ser på mig och funderar på om jag är dum i huvudet innan han informerar om att det här inte direkt är någon nyhet. För att sona för mitt misstag sätter jag mig därefter bredvid Charlie Hansson:
Jag: För att sona min klantighet kan jag vara din bitch i en timme. Du får fråga vad du vill. Vad du vill och jag ska svara.
Charlie tittade för mig och verkade föga glad.
Nåja. Det blev lista till slut. Med 45 namn som alla ska jobba järnet. Bara jag kan hålla tungan i styr kommer det här bli jättebra.
Haha! Det är så delikat med pinsamheter. Jag liksom njuter lite när jag läser andras skämmigheter bara för att man vet att det lika gärna kunde varit en själv. Älskar också försöket att göra det hela bättre genom att vara MER påträngande.
haha. Om det glädjer dig så fick du kläcka denna nyhet för mig. CH – äntligen!
Det är därför vi älskar dig!