När man får barn ska man tydligen bli så uppslukad av barnet så att resten av världen försvinner i ett blurr. Det hände inte mig då. Men nu, nu är det andra bullar. Det är hon för hela slanten. Mat, sömn, och lek. Små, små antydningar till ord som kanske kommer och de rultande små stegen. Hon äter upp mig! Läser tidningen på morgonen, men ser inte vad som står. P1 står på hela dagen, mest som en ljudridå. Jag hänger bara med i hennes utveckling och alla nyheter med ordet barn någonstans i rubrik eller ingress.
Det som gör mig mer förbannad idag, än när jag själv inte hade barn, är de sjukt olika villkor som barn växer upp med.
Ett exempel är att föräldrarnas utbildningsnivå för allt större betydelse för barnens betyg. Barn väljer inte sina föräldrar, men de föräldrar de har får avgörande betydelse för om barnet ska kunna uppfylla sina drömmar. Anledningen?
Skolverket självt har bland annat pekat på ökad skolsegregation och en undervisning som till stor del baseras på individuellt arbete.
När läraren låter eleverna själva söka kunskap och lösa uppgifter är risken stor att de svaga inte hänger med.
Ett annat exempel är den sjuka kö som i två veckor hindrat mig från att fixa vaccin till Liten. Johanna har sett den – och tipsar om kändismorsorna som dissar den. Jag vägrar också ställa mig i den. Av den enkla anledningen att Liten inte kan sitta still så länge. Så jag sätter min förhoppning till att kön blir kortare för varje dag. För 4 000 kronor per år kan man förstås gå före före i kön. Före barnen i riskgrupperna. Före de som verkligen behöver det. Jag talade istället med mina partikamrater i landstinget och frågade varför man som i landstinget i Skåne inte kan kalla barnen till vaccinering så att man slipper köa? För att alla barn ska få vaccinet smidigt. Men den ansvariga Filippa Reinfeldt (m) avsäger sig ansvaret.
Kalla mig gärna för en patetisk Fröken Sverige-citerare men när orättvisorna drabbar barn så vidrigt hänsynslöst så ger det syre till mitt politiska engagemang. Hellre en supervård till alla barn. Än en fin atmosfär till Pernilla Wahlgren:
Jag har nämligen införskaffat årskort föralla barnenpå ”Martina” och därför kunde vi nu ta sprutanallihop, utan köer, väntetid och i en trevlig och mysig atmosfär som ungarna verkligengillar! (För att inte tala om vi föräldrar…!)
Jag har själv gått till Sophia-hemmet i flera år när jag harblivit sjuk( då jag har en sån försäkring)och jaghar verkligen längtat efter att de skulle öppna enliknande mottagning även för barn! Så när jag fick höra talas om ”Martina”, så anmälde jag barnen direkt!
0 Responses to “När barngrejer blir viktiga”